24 November

2011-11-24 [10:49] 

Idag är det fyra år och 20 dagar sedan jag träffade honom för första gången, sedan jag kysste honom för första gången.

Det var så självklart att vi var menade för varandra, det kändes i hans kyss. Det var perfekt redan från början. Nu efter att ha varit ihop i fyra år, så känns det för bra för att beskrivas i ord, jag är fortfarande upp över öronen kär, det pirrar fortfarande i min mage när jag kysser honom och bara jag har honom vid min sida genom livet så vet jag att allt annat löser sig.

Så idag har vi varit ihop i fyra år, fyra år av yttersta passion och kärlek. Fyra år av pefektion och 'meant to be'. Att vakna upp varje morgon i fyra år och känna mig nyförälskad är något jag inte trodde på innan jag träffade Fredrik. Men hela termen kärlek har förändrats sedan jag träffade honom, jag visste inte att kärlek kunde vara så vilkorslös och enkel.

 

Fredrik, Jag älskar dig så förfärligt mycket! Jag hoppas du förstår det.


15 oktober

2010-10-15 [11:01] 

Idag är en typiskt dålig dag.

Jag vill bara krypa ned i sängen igen och göra inget idag. Jag vill bara vara skör och bli ompysslad, bli omfamnad.

Men när finns det någonsin tid för en dålig dag?

Nu  handlar det bara om att tränga undan allt och vara perfekt utåt. Om att för några timmar vara på mitt bästa humör och klara mig igenom praktiken. Musiken på, sminket på, leendet på. Låt mitt fejk vara er verklighet, låt mina leenden lura er att tro att jag är lycklig.

 

Lillan, over and out.


5 oktober

2010-10-05 [17:15] 

"I've always been misunderstood because of how I look. Don't judge me by the cover 'cause I'm a real good book"

 

Ibland tröttnar jag på när alla kollar utan att se, när ytan blir viktigare än vad som finns innuti. För jag är mer än bara ett par tuttar även om det är svårt att förstå. Nu, 21 år gammal så börjar jag se saker med andra ögon, se vad andra har vetat länge. Länge så såg jag inte att folk antog saker om mig bara grundat på hur naturen hade skapt mig. Tänk att så många kunde läsa in okunnighet och lättsinnighet i ett par tuttar. Om jag var snäll eller smart var det sällan någon ens brydde sig om att ta reda på. När jag var 16 förstod jag inte, jag förstod inte att en kroppsform kunde få så mycket konsekvenser. Såhär i efterhad vet jag inte om vänner verkligen var vänner. Jag vet inte varför jag ska behöva titta tillbaka och tvivla på sådanna grundläggande saker. För det finns mycket som får mig att tvivla.

Än idag så förundras jag över hur att personlighet kan döljas bakom ett par tuttar. Hur jag omöjligt kan vara mer än tuttar i vissas ögon. Är det för mycket begärt att jag ska få iaf hälften av alla komentarer baserat på vem jag är och vad jag gör?

 

 

skit samma, jag ska sluta klaga nu.  Jag önskar bara att någon kunde se mig, inte bara mina tuttar.


5 september.

2010-09-06 [10:46] 

Idag finns det inga ord men så mycket som vill ut.

 

...

 

Jag vill inte, så känns det. Det känns jobbigt att ens gå upp ur sängen på morgonen. Jobbigt att det alltid finns så mycket som ska fixas.

Känns som jag är tillbaka på noll igen, som att allt jag kämpat med inte har gett några resultat. Allt kändes ju bättre, allt gick bättre, men nu, tillbaka på noll, jag vet inte hur jag annars ska beskriva det.

Jag förstår inte mig själv längre, hur något så litet kan få mig att snava och falla så pladask.

Men upp igen, upp till kamp! Kampen mot livets svåra dagar.

 

Lillan, over and out.


16 augusti

2010-08-16 [16:22] 

Tänk om allt är som det ska men inget känns så, inget känns bra.

 

Jag har inte ens ord för det.

Fuck.

 

 

 

Lillan, over and out.


9 juli

2010-07-09 [21:49] 

Ska man verkligen behöva tveka på mäskligheten?

 

Vart finns godheten rättvisan och medmäskligheten? På vissa sätt är jag fortfarande fyra år, blåögd och naiv. För då visste jag att människor är enbart goda. och jag tror att jag vet det nu med, men det finns saker som får mig att tvivla.

Som när vi var på war-museeum i london och krig och ovilja blev så tydligt, alla dessa maskiner vi gjort bara för att skada varandra, allt detta lidande vi orsakat, all denna död. Så jag skämdes för att jag var människa, jag skämdes för mina vänner som skrattade åt roliga uniformer, Jag skämdes för att jag var av samma släkte som gjort allt detta ont och inte tog det på allvar.

 

Nu sitter jag bara i soffan och får höra hur illa vi beter oss mot varandra. Men jag kan inte förstå hur vi kan med. Hur lögner och elakheter kan vara okej. Kan det vara okej? 

 

 

lillan, over and out.


14 juni

2010-06-14 [20:57] 

En vanlig, tråkig måndag. Sitter i soffan och undrar om jag orkar koka ris till morgondagens matlåda. Men smärtan i nacken säger att jag inte ens orkar resa mig ur soffan. Vet inte vad jag har gjort för att förtjäna denna smärta. Har väl suttit i drag eller något annat fånigt.

Imorgon är det ännu en tråkig tisdag men sedan är det äntligen onsdag. En helig onsdag. Jag älskar onsdag, jag älskar den här onsdagen. Låt det vara onsdag snart...

 

nej, nu ska jag gå och koka ris.

 

Lillan, over and out.


6 juni /födelsedagar är heliga

2010-06-06 [11:03] 

Är det så svårt att förstå, födelsedagar är heliga. Det finns hemliga regler för hur allting måste genomföras. Och med dem i åtanke så är jag tveksam till den här födelsedagen. jag gick upp för två timmar sedan, och nu gick min sambo upp. Han missade alltså allt vad frukost på sängen heter och han väcte mig inte med sång. och nu när han äntligen vaknat till liv så frågar han mig om jag kan sätta på teet. Får man göra så?

Och som en följdfråga, får man bli sur för att jag vägrar sätta på teet?

 

Min födelsedag är min lediga dag, min heliga dag. Den enda dagen på året  som bara är min och då ska jag inte behöva göra något som inte roar mig.

 

GAH!

lillan, birthday and out.

 


16 april

2010-04-16 [11:20] 

Livet rullar på och jag vet inte om det finns så mycket att säga.  Är fast i någon slags förkylning och vet inte vad jag ska göra för att ta mig ur den.  Känner mig ständigt matt och orkeslös.  Jag ser hur röran tar över i lägenheten men det finns ingen ork att städa. Men jag hoppas att eftermiddagen medför superkrafter så jag kan röja av lite iaf.

Äntligen fredag, idag slutar älsklingen fyra och då åker vi och hämtar kidsen och sedan blir det leka och fika hos Stefan och Yvonne.

 

Lillan, over and out.


7 mars

2010-03-07 [09:59] 

Visst är det okej att bli lite galen ibland, visst är det okej att bli lite otrevlig ibland?

Idag är en sådan dag, då vattendropparna fått glaset att svämma över. Jag gör det enda som kan dra mig tillbaka till lugnet igen, lussnar på för hög musik och skriver tills fingarna blöder. Det är svaret på nästan alla mina problem. Att skiva, skriva,skriva! Det är nästan det enda som hjälper när man ska reda ut tankarna och få någon rim och reson på saker igen. Jag vaknade idag och helt plödsligt hade en man som inte ville gå upp ur sängen och två skrikande barn gjort mig till ett gapande, argt monster.

Jag är överlag en ganska tålmodig och lugn person annars men som sagt, när saker samlas på hög så finns det alltid en vattendroppe som får glaset att svämma över. Kanske borde man ta itu med sina sorger och agretioner innan det tas till en sådan nivå, innan de hamnar på hög, innan det svämmar över.

 

Annars är det ju ett tag sedan jag skrev, det beror på trasiga datorer och timmanställning. Nu har vi lyckats få igång datorn vi hade innan den bärbara, så nu har vi lite kontakt med världen igen iaf. Men det var skönt att veta att manklarade sig utan datorn, det var skönt med lite "avgiftning" emellan varven. Jag tror att alla skulle finna det nyttigt. Kanske en datorfri dag i veckan eller en datorfri vecka i månaden?

Kanske ska man börja skriva dagbok i en riktig dagbok istället, en av papper. Att skriva med penna är ett underskattat nöje.

I övrigt skulle jag nog må bra av ett par dagar på landet, ta långa promenader med hunden och gå ut i skogen och bara skrika lite. Jag behöver det, NU!

 

 

Lillan, over and out.

 


Detta är en blogg om livet, om känslor och tankar. Det finns inget sammanhang, allt är bara plötsliga infall. Hoppas att det roar er.